Med LSS i fokus

Under seminariet samtalade Bengt Westerberg, tidigare partiledare för Fp (nuvarande L) och socialminister, Karin Flyckt, samordnare av funktionshinderfrågor vid Socialstyrelsen, Lise Lidbäck, ordförande för Neuroförbundet och Anders Sandegård, ansvarig för Ågrenska Assistans, under ledning av Anders Olauson, styrelseordförande vid Ågrenska och Honorary President vid European Patients Forum, kring frågor som rör LSS. Många personer med sällsynta diagnoser är berättigade till och får stöd i enlighet med lagen. LSS är en unik lagstiftning och det pågår en debatt i samhället kring nedmontering av det stöd som lagen erbjuder.

Bengt Westerberg inledde med en kort historisk beskrivning och tankarna bakom LSS. Han berättade att det som drev honom som socialminister var att jobba för ”det glömda Sverige”. Ett vallöfte vid valet i början på nittiotalet att fullfölja den stora handikappreformen.  En av tankarna med LSS var att lägga stor vikt vid personernas medbestämmande. Det gäller att hitta rätt insatser utifrån individens behov. Idag är fokus på kostnaderna. Det pågår en ständig kamp mellan stat och kommun om vem som ska betala. Det talas om risk för övervältning av kostnader mellan stat och kommun. Men det är ett felaktigt fokus. Det handlar ju om samma skattemedel. Den enda risken för övervältring är risken att vältra över ansvaret på anhöriga.

publiken under seminariet LSS i fokusLise Lidbäck, som själv har en sällsynt diagnos, pekade också på värderingarna som LSS grundar sig på – att varje människa ska ges möjlighet att leva det liv man själv önskar. Självbestämmandet är centralt. LSS garanterar rätten att leva ett liv. Det till buds stående alternativet, insatser enligt socialtjänstlagen, SoL, ger endast rätt att leva.

Anders Sandegård framhöll att LSS ger många möjligheter till insatser men att kunskap om de olika insatserna inte alltid finns. LSS tillämpas också på olika sätt runtom i landet. I en kommun beviljades till exempel personlig assistans nyligen till en person för fyra år. Det vanliga i kommunerna är annars att beslut om personlig assistans fattas för ett eller två år. Men ett beslut på fyra år ger ju givetvis mer trygghet. Anders lade till att det är också viktigt att diskutera vad som är rimligt föräldraansvar. Sondmatning under hela natten har till exempel bedömts utgöra normalt föräldraansvar, vilket inte kan vara rimligt.
Bengt Westerberg och Karin Flyckt

Karin Flyckt berättade att Socialstyrelsen under 2015 tagit fram två rapporter med analyser av insatser enligt LSS. Enligt hennes uppfattning är det dags att se över LSS utifrån ett helhetsperspektiv och göra en total samhälls- och hälsoekonomisk analys. Det är en svår uppgift och kräver samverkan mellan många olika aktörer.

På fråga om det går att effektivisera insatsen personlig assistans svarade både Lise Lidbäck och Anders Sandegård att det är tveksamt. Bengt Westerberg menade att det behövs mer resurser, inte mindre, för att värna de värden som LSS står för. Lagen behöver också utvecklas och den enskilde individens valfrihet måste ökas ytterligare. Utvecklingen går i nuläget mot att den enskilde får mindre inflytande och att det offentliga styr mer. 

Bengt westerberg och Anders Olauson

Tipsa en vän
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)