Syskongrupper Stockholm barn 3-6 år

Inom ramen för projektet ”Syskonkärlek eller i skuggan av ett syskon” pågår under den treåriga projekttiden gruppverksamhet för syskon i olika åldrar och inom olika verksamheter.

Habilitering & Hälsa i Stockholms läns landsting är en av de deltagande parterna i projektet Syskonkärlek – eller i skuggan av ett syskon. Habilitering & Hälsas del i projektet består av syskongrupper för små barn med parallella föräldragrupper, som pågår under 2010-2012.

Upprinnelsen till projektet är från början författaren och psykoterapeuten Christina Renlunds initiativ till boken Litet syskon, som kom ut 2009. I boken berättar små barn som har syskon med funktionsnedsättning eller svår sjukdom med egna ord om sina tankar och upplevelser. Boken utgör det första steget i projektet - det andra är bland annat de syskongrupper för små barn med parallella föräldragrupper som genomförts inom Habilitering & Hälsa.
När projektet är avslutat kommer samtliga 13 habiliteringscenter för barn i Stockholms läns landsting att ha erbjudits att med handledning starta syskongrupper med små barn och parallella föräldragrupper. Då kommer också verksamheten att finns med i Habilitering & Hälsas ordinarie utbud.

Parallella grupper

Denna del av projektet är unikt dels med avseende på att barnen är så små och dels därför att föräldragrupper och syskongrupper träffas parallellt. Tanken är att skapa parallella processer i grupperna som gör det möjligt för föräldrarna att följa sitt barns process, ge stöd och fånga upp där det behövs.
Genom att föräldrarna är med i en parallell grupp där man pratar om vad som sker i barngruppen kan föräldrarna föreställa sig vad deras eget barn tänker eller säger. Bara genom att få vetskap kring vad det lilla barnet funderar kring när det gäller sin situation och sitt syskon med funktionsnedsättning har man startat en process som gör att man som förälder blir mer lyhörd för sitt barn och som också skapar förståelse.
Utgångspunkten är också att föräldrar behöver redskap för att kunna prata med sina barn om sin situation på ett bra sätt.
I dialogen mellan föräldrarna sker dessutom ett viktigt utbyte av erfarenheter och tankar som kan utgöra en källa både till kunskap och till stöd och bekräftelse.

Vetskap hos små barn

Erfarenheterna visar att även små barn har vetskap om vad som är ”vanligt” i deras verklighet och vad som är annorlunda eller avvikande. Syftet med syskongrupper för barn i förskoleåldern är att tidigt hjälpa dem att sätta ord på sin verklighet och få redskap att uttrycka sina frågor och tankar med. Både för att själva kunna förhålla sig till sin situation men också för att kunna berätta för sina kompisar, på förskolan och sedan i skolan.
På så sätt rustar man barnen för framtiden och ger dem redskap att hantera sin egen situation. Genom de parallella föräldragrupperna där föräldrarna kan följa sitt barns process arbetar man också i ett familjeperspektiv. När barnen är små är det viktigt att samtal om dessa frågor förs i familjen där barnet har sin viktigaste trygghet.

Ett utvidgat föräldraskap

Christina Renlund, författare till boken Litet syskon och med i projektets samrådsgrupp uttrycker det så här;
”Att få ett barn med funktionsnedsättning innebär ett utvidgat föräldraskap och extra föräldrauppgifter. Det innebär bland annat att man har ett ansvar för att prata med sitt barn om funktionsnedsättningen, men också att man har ett ansvar att prata med syskonen. Man vet att syskon bär på många tankar och frågor och ibland också en oro, både kring föräldrarnas känslor och kring syskonets situation. För att kunna prata med sina barn om det här behöver föräldrar redskap och det är habiliteringens ansvar att ge föräldrarna den kunskap de behöver.”

Handledare

Christina Renlund och hennes kollega Evi Sikell har varit handledare för de gruppledare som lett syskongrupperna för små barn och parallell föräldragrupp.
Inför projektstarten gjorde Christina och Evi en struktur för hur barngrupperna kunde läggas upp, medan gruppledarna själva fick stå för innehållet. Föräldragrupperna var tänkta att följa samma teman som barngrupperna för att förbereda föräldrarna på vilka tankar som väckts hos barnen. Under processens gång har föräldragruppen ofta speglat det tema och de frågeställningar som kommit upp i barngruppen.

Intervju med syskon

Före gruppstarten genomför gruppledarna på habiliteringscentren en intervju med barnen enligt ett frågeformulär utvecklat för detta syfte (Debra Lobato, Brown University, Rhode Island, USA). Frågeformuläret är anpassat till svenska förhållanden av Christina Renlund. De inledande intervjuerna genomförs för att gruppledarna skulle kunna skapa sig en bild av barnens kunskapsläge. Som uppföljning genomförs nya intervjuer då grupperna avslutats. Under projektets gång har även ett motsvarande föräldraformulär utvecklats.

Syskon med liknande tillstånd

Gruppernas upplägg och innehåll under projektet har varierat något mellan habiliteringscentren. Tre av de habiliteringscenter som hade grupper under hösten 2010 hade barn som har syskon med liknande tillstånd/diagnoser i sina grupper. Syskonen i en grupp hade utvecklingsstörning, i en annan autism och i en tredje flerfunktionshinder.  I Stockholm med sitt stora upptagningsområde var det möjligt att samla barnen på det sättet, något som hade vissa fördelar. Dels hade barnen många gemensamma erfarenheter och dels kunde man ägna tid åt att prata om syskonens diagnoser och vad de innebär. Detta är dock ingen förutsättning för en väl fungerande syskongrupp för små barn, men kanske kan under lätta arbetet där det är möjligt.

Struktur och rutiner

Grupperna träffades fem gånger, fem veckor i rad mellan en till en och en halv timme varje gång. Samtliga habiliteringscenter valde att ha en fast struktur för gruppträffarna.
Exempelvis; Samling, mellanmål, temat för dagen, fri lek och en avslutande samling.
Detta för att skapa igenkänning och trygghet hos gruppen. Flera av grupperna har också haft en egen maskot, i form av ett mjukdjur eller figur som fungerat som en sammanhållande faktor. Innehållet i grupperna har varierat något, exempelvis när det gäller samtal om olika funktionsnedsättningar och tillstånd som anpassats efter barnens syskons situation. I övrigt har temat för träffarna i samtliga fall till stor del utgått från de förslag som anges i boken Litet syskon av Christina Renlund. Exempel på teman är; rita din familj, rita en cirkel där det bästa och det värsta med ditt syskon finns med, frågor du vill ställa till dina föräldrar samt jag själv och mitt syskon nu och i framtiden.

”Boken om mig”

Det rika material i form av teckningar och text som barnen skapade under träffarna samlades i ett häfte, i ”Boken om mig”. Denna ”bok” fick barnen sedan med sig hem för att kunna komma tillbaka till, exempelvis i samtalet med sina föräldrar.
Efter att grupperna var avslutade gjordes på de flesta habiliteringscenter också ett hembesök för att följa upp vad barnen fått ut av gruppen.
Erfarenheterna från grupperna kommer bland annat resulterat i en idéskrift/manual som visar hur man kan gå till väga om man vill arrangera syskongrupp för små barn med parallell föräldragrupp.
Under rubriken ”Cornelis - gruppen” kommer du att få följa en fiktiv barngrupp under några träffar. Det som sker i gruppen och  bygger på erfarenheterna från de grupper som hållits i Stockholm under projektets gång och förtydligas med fiktiva citat.

Text: Monica Klasén McGrath

Relaterad information

För frågor kring arbetet med projektet i Stockholm är du välkommen att kontakta koordinator Kristina Gustafsson Bonnier på Habilitering & Hälsa, Stockholms läns landsting.
Koordinator Syskonprojektet
Kristina Gustafsson Bonnier
Tel: 08-123 350 23
E-post: kristina.gustafsson-bonnier@sll.se

Tipsa en vän
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)