Syskonvistelser Ågrenska, unga vuxna

Syskonhelg för unga vuxna på Ågrenska i juni 2011 En del i projektet - Syskonkärlek eller i skuggan av ett syskon - är en helgvistelse för unga vuxna syskon i juni 2011

Hur fick vi tag på deltagarna?

Inbjudan till helgvistelsen för unga vuxna 18-30 år lades ut på Ågrenskas hemsida två månader i förväg. Förfrågan om intresse ställdes även till personal och tidigare deltagare i Ågrenskas korttidsvistelser samt personal som arbetar med personlig assistans. Vi riktade oss inte till någon speciell diagnosgrupp.
Vi tror att man som ung vuxen kan ha stor nytta av att träffa andra syskon i grupp. En helgvistelse ger många tillfällen till spontana möten och samtal mellan de planerade aktiviteterna.

Vilka anmälde sig?

Vi tycker att intresset var stort, 14 personer anmälde sig, tio unga kvinnor och fyra unga män. Vi hade både telefon- och mailkontakt och berättade om helgens syfte och innehåll. Gruppen kom att bestå av 10 kvinnor mellan 18 och 33 år. Sju har äldre och tre har yngre syskon med funktionsnedsättning, de flesta innefattande utvecklingsstörning.

Helgen på Ågrenska

Helgen startade på fredag eftermiddag. Med kurator som samtalsledare planerades gruppsamtalens upplägg med stöd av samtalsguiden. Deltagarna presenterade sig för varandra och ganska snabbt kunde man konstatera att den egna rollen som syskon, trots helt olika familjesituationer, kändes igen i allas berättelser.  Med perspektiv på sin egen uppväxt funderade gruppen kring kunskaper och erfarenheter som kan delges varandra och andra.

Vad uppfattar syskon som berikande?

Familjen blir speciell i andras ögon, man får själv en annorlunda bild av vad som i allmänhet betraktas som normalt. Syskonrollen medför att man utvecklar en större känslighet för att kunna tolka stämningar i samspel med andra människor. Man känner trygghet i att kunna bemästra annorlunda situationer.

Vad känns bekymmersamt?

Hela familjen lever för det mesta i en påfrestande situation, man har till exempel nästan aldrig möjligheter till spontana aktiviteter. Ibland tar man som syskon på sig mer än vad man egentligen klarar av, eftersom man ser hur ansträngande föräldrarna har det. Man väljer också många gånger att inte bekymra föräldrarna med sina egna funderingar, just för att man inser att de är så ansträngda.  Med assistenter i huset upplevs familjelivet sällan privat.

Funderingar om framtiden?

Hur blir framtiden för min syster, vem kan jag prata med om mina tankar?
Kan mitt syskon någonsin få ett arbete?
Hur blir min egen framtid? Måste jag känna dåligt samvete när jag bildar egen familj eller flyttar? Vad händer i vår familj när föräldrarna inte kan eller orkar längre? Jag känner oro för den dagen då mitt syskon ska flytta hemifrån. Vem tillgodoser hennes behov då?

Hur hanterar jag kunskapen om att mitt syskon har livshotande funktionsnedsättningar?

Fridas erfarenheter
Gruppen fick träffa Frida Välimaa, författare till två böcker om syskonskapet, föreläsare och själv storasyster till två syskon med funktionsnedsättning. Hon delade med sig av sina erfarenheter och hur hon har gått vidare med sitt liv och sin familj. Frida påminde om betydelsen av att ge sig egen tid, tid för sorglösa upplevelser utan syskonansvar. Helgen innehöll inte bara strukturerade samtal, utan det blev också tid till avkoppling och spontana möten.

Vad tyckte deltagarna om helgvistelsen?

Helgvistelser är en jättebra mötesform som ger möjlighet att komma samman och känna igen sig i andras berättelser. Att få uppleva att man blir sedd och bekräftad bör syskonen kunna uppleva några gånger under sin uppväxt. Att få delta i samtal och kunna ställa sina egna frågor i ett sammanhang där alla har liknande erfarenheter känns mycket givande och lärorikt. 

Att träffa andra syskon

En härlig känsla att träffa andra syskon, de förstår situationen utan att man måste förklara allt. Det spelar ingen roll vilken funktionsnedsättning ens syskon har, alla har liknande erfarenheter och man kan bolla tankar med varandra.

Att samtala om sina egna behov, sin situation och tankar kring framtiden

Det känns jobbigt att prata om sin situation med andra i gruppen samtidigt som det känns väldigt skönt efteråt. Man kan se sin egen situation i ett större perspektiv.  Samtal om existentiella frågor är aktuella för oss unga vuxna som ska tänka på vår egen framtid utan att känna dåligt samvete. Samtalen stärker självförtroendet.

Gemensamma aktiviteter

Gruppsamtalen behöver varvas med aktiviteter, det ska kännas att man kan få skratta, gråta och göra saker tillsammans med personer i samma situation. Gemensamma upplevelser bidrar till att kunna se sig själv i ett större sammanhang, ett sammanhang utanför familjen och utanför rollen som syskon till en syster eller bror med funktionsnedsättning.

Möjligheter till erfarenhetsutbyte på annat sätt?

 Syskonvistelser och fysiska möten kan bara arrangeras i begränsad omfattning.
Behovet av att träffa andra där man förstår varandras situation utan att behöva förklara allt, är aktuellt under hela uppväxten och även som vuxen. Frågan är om vuxna syskon kan hitta andra forum, att till exempel starta självhjälpsgrupper, att bilda grupper på facebook eller med hjälp av studieförbunden kunna skapa möjligheter till kurser och föreläsningar.

Tips till föräldrar och yrkesverksamma från de syskon som deltog på Ågrenskas vuxenhelg.

  • Det är viktigt att så tidigt som möjligt få information, först från föräldrarna och sedan från yrkesverksamma, om broderns eller systerns funktionsnedsättning.
  • Om man startar syskongrupper så ska det helst bli en återkommande verksamhet. Behoven ändras över tid.
  • Syskon kan behöva stöd för att vilja eller våga delta i grupp
  • Syskon behöver känna att de är sedda och blir bekräftade av föräldrarna.
  • Syskon behöver regelbundet få egen tid med sina föräldrar.

Text: Gunilla Jaeger

Tipsa en vän
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)
(Obligatoriskt fält)