Munhälsa och munmotorik vid XLH

Mun-H-Center ligger i anslutning till Ågrenska på Lilla Amundön samt på Odontologen, vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, i Göteborg. Det är ett nationellt kunskapscenter med syfte att samla, dokumentera och utveckla kunskapen om tandvård, munhälsa och munmotorik hos personer med sällsynta hälsotillstånd. Kunskapen sprids för att bidra till ett bättre omhändertagande och en högre livskvalitet för de berörda patientgrupperna och deras anhöriga.

I Sverige finns ytterligare två odontologiska kompetenscentrum för sällsynta hälsotillstånd inom tandvården, ett i Umeå och ett i Jönköping.

Mun-H-Centers diagnosbeskrivningar

Genom samarbetet med Ågrenska träffar Mun-H-Center under familje- och vuxenvistelserna många personer med olika funktionsnedsättningar. Efter godkännande från vårdnadshavarna gör en tandläkare och en logoped en översiktlig undersökning och bedömning av barnens munhälsa och munnens funktioner. Observationerna, tillsammans med information som vårdnadshavarna har lämnat, sammanställs i en databas.

Kunskap om sällsynta hälsotillstånd sprids via Mun-H-Centers webbplats: Mun-H-Center (extern webbplats, öppnar i ny flik)

Påverkan på tänder vid XLH

Följande munrelaterade symtom kan förekomma hos personer med XLH:

• återkommande tandabscesser (varbildningar)
• ökad risk för tandlossning
• skörare emalj.

Följande bör uppmärksammas i tandvården:

• risk för långsam läkning vid rotbehandling
• risk för långsam inläkning av tandimplantat
• extra uppmärksamhet vid tandreglering.

Tandutvecklingen påverkas av fosfatnivåerna.

– Mjölktänderna anläggs redan under fosterlivet, men de permanenta tänderna lite senare. Därför kan vi se att tidig behandling mot XLH gynnar tandutvecklingen, säger Caroline Hafström.

Tandabscesser

En tandabscess uppstår när bakterier infekterar tandens pulpa eller vävnaden runt tanden, vilket leder till en varfylld svullnad. Dentin är den hårda vävnad som utgör den största delen av tanden och ligger under emaljen. Vid XLH blir dentinet inte fullt ut mineraliserat, vilket gör den mer porös. Dessutom är emaljen skörare. I utrymmet runt pulpan samlas bakterier som ger en inflammation och leder till en abscess. Infektionen sprider sig genom tandroten och kan orsaka smärta och svullnad. Med stigande ålder finns en ökad risk att få abscesser i takt med det ökade vanliga slitaget på tänderna.

– Man ser att personer som behandlas med det nya läkemedlet Crysvita får mycket färre tandabscesser, säger Caroline Hafström.

Tandgnissling

Tandgnissling är vanligt hos barn med mjölktänder. Det kan ge ökat slitage på tänderna, huvudvärk eller smärta i käkarna. En bettskena kan hjälpa, men kräver att man kan ta ett avtryck eller digitalt skanna barnets tänder, och att barnet sedan accepterar bettskenan. För att undvika tandgnissling kan man använda olika avledningsföremål som tugghjälpmedel. Många personer som gnisslar tänder finner en stimulans och ett lugn i att gnissla, vilket är viktigt att tänka på när man väljer avledningsföremål.

Tandlossning

Främst hos vuxna med XLH finns en ökad risk för tandlossning. Det beror på att tändernas rotcement och omgivande ben är påverkade av de minskade fosfatnivåerna.

– Det blir en snabbare nedbrytning och det är därför viktigt att vid årliga tandläkarbesök noggrant följa utvecklingen av bennivån kring tänderna genom röntgenbilder och fickdjupsmätning, säger Caroline Hafström.

På grund av en avvikande form på rotkanalerna och längre läkningstid är det mer komplicerat att göra rotbehandlingar av tänderna.

– Det är lämpligt att en endodontist, som är specialist på rotfyllningar, gör ingreppen, säger Caroline Hafström.

Det finns få studier gjorda om tandimplantat hos personer med XLH. Risken med implantat är att läkningstiden är lång, men på senare tid tycks resultaten bli allt bättre. Allt tyder på att användning av Crysvita minskar risken för att på sikt få tandlossning som leder till tandimplantat.

Tandreglering

Det finns inga hinder för att personer med XLH ska få tandreglering. Det är dock viktigt att medicineringen är välinställd och att tandhälsan är god innan behandlingsstart.

– Inför tandreglering tas alltid röntgenbilder, men för personer med XLH kan det vara viktigt att även göra ett sensibilitetstest av tänderna för att se att pulpan är frisk, säger Caroline Hafström.

Förebyggande tandvård

Det är en stor fördel om den förebyggande tandvården är så bra att en god munhälsa kan bevaras. Då kan man undvika smärta, karies och infektioner. Caroline Hafström rekommenderar att barn med XLH behandlas av specialisttandvården. Täta besök i tandvården är också viktigt för att förebygga tandvårdsrädsla hos barn som erhållit mycket sjukvård.

– Vi arbetar mycket med att förebygga smärta och tandvårdsrädsla genom smärtlindring innan ingrepp och bedövningssalva före injektioner. Ibland kan lustgas vara bra för att underlätta för barnet, säger Caroline Hafström.

Att komma igång med goda vanor tidigt är viktigt. Alla bör borsta tänderna med fluoridtandkräm två gånger om dagen. Tandvården rekommenderar föräldrar att hjälpa sitt barn med tandborstningen. Caroline Hafström tipsar också om olika hjälpmedel vid tandborstningen hemma. Det går till exempel att visualisera tid med en tandborste som blinkar, med ett enkelt timglas eller med appen Rocka munnen. Andra exempel är bildstöd med ett tandborstschema och hjälpmedel för förstorat grepp, en tandborste som borstar alla sidor av tanden samtidigt (Collis-curve) och en munvinkelhållare. Det finns olika produkter för att till exempel motverka isningar, och antibakteriella preparat för korttidsbehandling.

– Vi rekommenderar att barn med XLH gör fluoridlackning på tandvårdsklinik 2–4 gånger om året, säger Caroline Hafström. 

Tandvårdspersonalen hjälper till att individuellt prova ut lämpliga hjälpmedel. Mun-H-Center och specialistkliniker för pedodonti erbjuder barn och ungdomar med särskilda behov ett anpassat tandvårdsomhändertagande.

Mun-H-Centers rekommendationer för barn med XLH:

• Remiss till specialisttandvården när första tanden kommit.
• Undersökning hos specialisttandläkare en gång per år, vid behov med röntgen och sensibilitetstest.
• Förstärkt förebyggande tandvård 2–4 gånger per år med fluoridlackning, extra rengöring och utprovning av individuella hjälpmedel.
• Erbjuda inskolning med fokus på att förebygga tandvårdsrädsla.
• Vid behov – tandbehandling under sedering (lugnande läkemedel, lustgas) eller narkos.
• Skydda emaljen genom att åtgärda små kariesskador och nedslitna tänder, fissurförsegling (lägga plast på djupa fåror och gropar på både mjölktänder och permanenta tänder) och bettskena vid tandgnissling.
• Noggranna undersökningar avseende tandlossning.