Syncentralens roll

 

Artikeln baseras på Tove Söderbergs och Nicolina Pernheims föreläsning i samband med familjevistelsen om glaukom hos barn 2026 och är skriven av redaktör Sara Lesslie.

– Vi jobbar tillsammans med föräldrarna för barnet. Om familjen vill kan vi också hjälpa till och stötta skolan. Det bästa är om vi alla kan jobba tillsammans för barnets bästa. Till syncentralen får familjen komma med jämna mellanrum under uppväxten för att få tips och stöd i processen att träna upp och bäst använda den synkapacitet som finns. Det säger Tove Söderberg som föreläser ihop med Nicolina Pernheim. Båda är synpedagoger i Barn- och ungdomsteamet på Syncentralen i Göteborg.

På syncentralen arbetar många olika professioner som synpedagoger, optiker, kuratorer och IKT-tekniker (för digitala hjälpmedel). Det finns särskilda remisskriterier som behöver uppfyllas för att ett barn eller ungdom under 20 år ska remitteras till syncentralen:

  • Trots glasögon uppnår barnet endast en synskärpa på 0.3 eller sämre på bästa öga på bästa öga.
  • Det finns ett synbeteende som tyder på synnedsättning hos ett barn i låg ålder eller på tidig utvecklingsnivå.
  • Det finns inskränkningar i synfältet som förväntas påverka dagliga aktiviteter.
  • Barnet har en läsförmåga som är lika med eller sämre än 10 punkter eller en synskärpa på nära håll som är lika med eller sämre än 0.3 med glasögon.
  • Andra betydande synfunktionsdefekter som utgör ett hinder i vardagen.

När ett barn med synnedsättning kommer till syncentralen är inte den bakomliggande medicinska diagnosen det viktigaste.
– Vi vill veta hur barnet använder sin syn i lek och aktivitet. Därför gör vi alltid en funktionell synbedömning, säger Tove Söderberg.

Under besöket tittar synpedagogen på hur barnet använder synen och gör olika tester för att bedöma vilken typ av stöd barnet behöver.
– Vi arbetar också mycket med sinnesstimulering. Era barn använder ständigt sina andra sinnen för att kompensera för synnedsättningen. Barnet behöver också lära sig att använda den synen de har på bästa sätt, säger Nicolina Pernheim.

På syncentralen kan familjen få hjälp med läs- och skrivutredning, orientering och förflyttning, ADL-aktiviteter (aktiviteter i dagliga livet), fritidsaktiviteter och kommunikationsutredning (för hjälpmedel som smarta telefoner, datorer och surfplattor).
– Det finns många olika hjälpmedel som kan stötta upp de här olika delarna av livet. Alltifrån bokstöd för att stötta ergonomin till strategier och träning i matlagning till exempel, säger Tove Söderberg.

Syncentralen samverkar med till exempel habiliteringen och barnens förskola och skola. Synpedagoger kommer ofta ut och informerar samt tittar på möjliga anpassningar som kan göras i klassrummet.

Att prata om sin synnedsättning

Barn med synnedsättning behöver tidigt kunna sätta ord på sin funktionsnedsättning och få möjlighet att prata öppet om vad den innebär. De behöver också öva på att på ett naturligt sätt kunna be om hjälp.
– Om barn inte får svar på sina frågor finns alltid risken att de hittar på egna svar. Barnen behöver träna på hur de ska bemöta frågor från omgivningen tidigt, säger Tove Söderberg.

Bostadsanpassning

Man ansöker om bostadsanpassning hos kommunen. Det ser väldigt olika ut i olika kommuner om vilken typ av anpassningar som godkänns. Syncentralen kan hjälpa till med att intyga synnedsättningen.
– Anpassningar i kök och badrum är det som brukar vara möjligt att få igenom, säger Nicolina Pernheim.

Förskrivning av hjälpmedel

Hjälpmedel är kostnadsfria och provas ut och förskrivs utifrån barnets behov. Det finns regionala hjälpmedelshandböcker som beskriver vad och till vem olika hjälpmedel får förskrivas. Dessutom styr regionala upphandlingar vilka produkter som kan förskrivas.

Tips

  • Filterglasögon kan förskrivas till glasögon med eller utan styrka.
  • En läskamera använder digital teknik för att förstora bilden.
  • En ritmuff används för att göra egna taktila bilder. Det är en ficka av skrivplast där ena sidan är texturerad. Fickan träs över ett gummerat skrivunderlägg. När man drar en linje med en penna med hård spets över den knottriga ytan höjer sig linjen och kan läsas taktilt med fingrarna.
  • Låna taktila böcker på biblioteket. Det går också att köpa böcker direkt från Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, så beställer du material och taktila böcker (extern webbplats, öppnar i ny flik)
  • Märk upp golv och handtag till olika rum med tyger som känns på olika sätt eller tejp som ger skarpa kontraster till bakgrunden.
  • Använd belysning som markeringar. Det är viktigt att den inte är för stark eftersom det samtidigt kan finnas en ljuskänslighet.
  • Använd samma system hemma och i skolan, till exempel för att märka upp skillnaden mellan olika färger.
  • PC och Mac fungerar till hjälpmedelsprogram, inte Chromebook.
  • I Västra Götalandsregionen erbjuds läger för tonåringar med synnedsättning.
Exempel på hjälpmedel från syncentralen som Tove och Nicolina visade upp. Exempel på hjälpmedel från syncentralen som Tove och Nicolina visade upp. Exempel på hjälpmedel från syncentralen som Tove och Nicolina visade upp.

Frågor till Tove och Nicolina

Är syncentralen rikstäckande?

– Det finns syncentraler i alla Sveriges regioner men det ser väldigt olika ut hur många och stora de är. Uppdragen kan också se lite olika ut, därför kan det vara så att några av er går till syncentralen och andra inte. Det finns en strävan att syncentralerna ska vara mer enhetliga framöver.

Har ni tips på fritidsaktiviteter till barn med synnedsättning?

– Scouter eller skogsmulle brukar vara bra. Sedan alla möjliga olika typer av parasport som judo, skidåkning och friidrott. Bollsporter brukar vara lite svårare, men allt går att pröva på.

 


Sidan uppdaterad: 2026-03-09