Samhällets stöd vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

I Sverige är ansvaret för stöd uppdelat mellan stat, region och kommun. Det gör att stödsystemet kan kännas stort och ibland svårt att hitta rätt i. Utöver det offentliga stödet finns också privata, idéburna och icke-vinstdrivande organisationer som erbjuder olika insatser för familjer med barn och vuxna som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Här har vi samlat information om myndigheter, lagar och stöd som kan vara bra att känna till.

Försäkringskassan

Alla som bor eller arbetar i Sverige omfattas av den svenska socialförsäkringen. Barn och vuxna med npf och deras föräldrar kan ha rätt till flera olika slags ersättningar från Försäkringskassan.

Omvårdnadsbidrag

Vårdnadshavare till ett barn med funktionsnedsättning kan få omvårdnadsbidrag. Bidraget baseras på den omvårdnad och tillsyn som barnet behöver utöver vad som är vanligt för barn i samma ålder utan funktionsnedsättning.
Omvårdnadsbidrag, Försäkringskassan (extern webbplats, öppnar i ny flik)

Merkostnadsersättning

Vid ökade kostnader till följd av barnets funktionsnedsättning kan man ha rätt till merkostnadsersättning.
Merkostnadsersättning för barn, Försäkringskassan (extern webbplats, öppnar i ny flik)

Assistansersättning

Barn som behöver LSS-insatsen personlig assistans mer än 20 timmar per vecka har rätt till assistansersättning från Försäkringskassan. Personlig assistans under 20 timmar per vecka handläggs av kommunen. Läs mer om personlig assistans under fliken LSS-insatser.
Assistansersättning för barn, Försäkringskassan (extern webbplats, öppnar i ny flik)

Assistansersättning för vuxna, Försäkringskassan (extern webbplats, öppnar i ny flik)

Tillfällig föräldrapenning

När en vårdnadshavare avstår från att arbeta eller går miste om a-kassa för att ta hand om ett sjukt barn kan hen få ersättning för vård av barn (vab). Det gäller även personer som är egenföretagare. Huvudregeln är att man kan få ersättning för vab om barnet är mellan 8 månader och 11 år. Det finns också vissa situationer när man kan få ersättning även om barnet är yngre eller äldre. Till exempel kan man ha rätt till tillfällig föräldrapenning om barnet är mellan 12 och 15 år och har en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning.
Vård av barn, Försäkringskassan (extern webbplats, öppnar i ny flik)

Kontaktdagar

Vårdnadshavare till barn under 16 år som omfattas av LSS har rätt att ta ut kontaktdagar. Dagarna är till för att föräldrar ska få ökad kunskap om hur de kan stötta sitt barn. Man kan få ersättning för 10 kontaktdagar per barn och år.
Kontaktdagar, Försäkringskassan (extern webbplats, öppnar i ny flik)

Sjukersättning

Vid sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att en person aldrig kommer att kunna arbeta heltid kan man ha rätt till sjukersättning. Reglerna är olika beroende på hur gammal personen är.
Sjukersättning, Försäkringskassan (extern webbplats, öppnar i ny flik)

Aktivitetsersättning

Personer mellan 19 och 29 år som har en sjukdom eller en funktionsnedsättning som gör att de inte kan arbeta heltid under minst ett år eller behöver längre tid för att bli klar med skolan, kan få aktivitetsersättning.
Aktivitetsersättning, Försäkringskassan (extern webbplats, öppnar i ny flik)

Tips!

Vid alla typer av ersättningar från Försäkringskassan är det viktigt med bra läkarintyg. Försök att få intyg som tar hänsyn till hela livet, ta hjälp av en kurator om ni behöver. För vuxna med funktionsnedsättningar är det bra att få en personlig handläggare på Försäkringskassan, särskilt vid långa och återkommande sjukskrivningar.

Fonder

Vid ökade omkostnader på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning är det möjligt att söka pengar till hjälpmedel och rekreationsresor genom olika stiftelser och fonder. På sjukhuset eller genom habiliteringen kan du få hjälp av en kurator med att hitta passande fonder att söka pengar ur.

Länsstyrelserna har en gemensam databas och ett stiftelseregister med olika fonder.
Länsstyrelsernas stiftelsesök (extern webbplats, öppnar i ny flik)

Funktionshindersguiden har en lista över fonder som är möjliga att söka.
Funktionshindersguiden (extern webbplats, öppnar i ny flik)

Hälso- och sjukvårdslagen

I Sverige styr hälso- och sjukvårdslagen, HSL, hur hälso- och sjukvårdsverksamheter ska organiseras och bedrivas. Alla vårdgivare är skyldiga att följa bestämmelserna i HSL. Lagen beskriver både vilken typ av vård man har rätt till och vilka som är berättigade att ta del av den.

Regionen är skyldig att erbjuda ett brett utbud av stöd och hjälp till personer med funktionsnedsättning. Detta kan inkludera:

Habilitering: Insatser för att stödja och främja utveckling och självständighet.
Hjälpmedel: Utrustning och teknik som underlättar vardagen och ökar livskvaliteten.
Tolktjänst för vardagstolkning: Tjänster som gör det möjligt att kommunicera och delta i olika aktiviteter, exempelvis i sociala och arbetsrelaterade sammanhang.

HSL fastställer även vårdgarantin, som innebär att du har rätt att få vård inom en viss tidsram. Denna garanti är till för att säkerställa att vårdbehov hanteras snabbt och effektivt.
Hälso- och sjukvårdslagen, 2017:30 (extern webbplats, öppnar i ny flik)

Patientlagen

Patientlagen är en viktig lag som stärker patienternas ställning. Den ger bland annat rätt att välja öppenvård eller specialistvård i en annan region än hemregionen. Lagen ger även rätt att begära en ny medicinsk bedömning. Patientlagen har ökat barns inflytande över sin egen vård. De har rätt att få information på ett sätt som de förstår.
Patientlagen, 2014:821 (extern webbplats, öppnar i ny flik)

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag, som syftar till att främja individens delaktighet och självständighet i samhället samt att ge goda livsvillkor. LSS ger stöd för insatser och särskild service för personer som ingår i någon av tre så kallade personkretsar:

Personkrets 1: personer med intellektuell funktionsnedsättning, autism eller autismliknande tillstånd
Personkrets 2: personer med betydande och bestående begåvningsmässiga funktionsnedsättningar efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom
Personkrets 3: personer med varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande. Funktionsnedsättningarna är stora och orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och kräver därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

LSS är en rättighetslag, och alla beslut som tas om insatser kan överklagas i domstol.
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade,1993:387 (extern webbplats, öppnar i ny flik)

Socialtjänstlagen

Enligt socialtjänstlagen, SoL, ska människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring få möjlighet att delta i samhällets gemenskap och leva som andra. Därför finns olika former av stöd som utgår ifrån individens behov. En socialsekreterare eller kurator på sjukhuset kan hjälpa till med ansökan om insatser genom SoL. Det går att få vissa hjälpinsatser som ingår i LSS med stöd av SoL, om man inte tillhör någon av LSS:s personkretsar.
Socialtjänstlagen, 2001:453 (extern webbplats, öppnar i ny flik)

Skollagen

Enligt den svenska skollagen har barn rätt till stöd för att nå skolans kunskapsmål. Skolan ska sträva efter att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

För att ha rätt att gå i anpassad grundskola krävs diagnosen intellektuell funktionsnedsättning.
Skollagen, 2010:800 (extern webbplats, öppnar i ny flik)

Barnkonventionen

Barnkonventionen är en internationell överenskommelse och sedan 1 januari 2020 svensk lag. Det innebär att barnets rättigheter måste beaktas hos offentliga aktörer. Barn ska ge möjlighet till delaktighet i sin egen vård, och myndigheter ska vara tillgängliga och anpassade för barn.

Barnkonventionen bygger på fyra grundprinciper:

Alla barn är lika värda och ska inte diskrimineras baserat på personlig bakgrund eller familjeförhållanden.
Barnets bästa ska alltid beaktas i beslut som rör dem. Beslut behöver inte alltid vara vad barnet önskar, men barnets åsikter ska beaktas.
Barn har rätt att utvecklas i sin egen takt och enligt sina egna förutsättningar.
Barn har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem respekterade.

Detta innebär bland annat att:

Barn ska höras i frågor som påverkar dem, och myndigheter och domstolar ska ta deras åsikter i beaktande.
Barn har rätt till en egen identitet, att uttrycka sina åsikter och skyddas mot våld, utnyttjande och diskriminering.
Barn ska ha möjlighet att träffa båda sina föräldrar om det är till deras fördel.
Barn har rätt till bästa möjliga hälsa och sjukvård, samt till utbildning, vila och fritid.

En skrift om barnkonventionen, Barnombudsmannen.se, pdf öppnar i ny flik

Diskrimineringslagen

Enligt diskrimineringslagen är det förbjudet att diskriminera någon på grund av bland annat funktionsnedsättning. Lagen syftar till att förebygga och motverka diskriminering och att säkerställa att personer med funktionsnedsättningar får lika möjligheter i samhället.
Diskrimineringslagen, 2008:567 (extern webbplats, öppnar i ny flik)

10 olika insatser

Personer med funktionsnedsättning kan få stöd enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Läs mer om LSS och vilka som har rätt till insatserna under rubriken Lagar.

LSS erbjuder tio olika insatser:

rådgivning och personligt stöd
personlig assistans
ledsagarservice
kontaktperson
avlösarservice i hemmet
korttidsvistelse utanför hemmet
korttidstillsyn för ungdomar över 12 år
boende i familjehem eller särskild boendeform för barn och ungdomar
bostad med särskild service för vuxna eller annan anpassad bostad
daglig verksamhet.

1. Rådgivning och annat personligt stöd

Rådgivning och personligt stöd är expertstöd som ofta ges av regionen, till exempel inom habiliteringen. Även andra enheter kan erbjuda stöd. De som ger stöd har både yrkeskompetens och erfarenhet av hur det kan vara att leva med olika funktionsnedsättningar. De kan även ge råd och stöd till anhöriga och närstående.

En person kan ansöka om insatsen genom LSS, men ofta får man också råd och stöd genom hälso- och sjukvården.

2. Personlig assistans

Personlig assistans är en del av LSS och ges till personer som behöver hjälp med grundläggande behov, som

andning
personlig hygien
ätande och drickande
av- och påklädning
kommunikation med andra
förebyggande av skada vid psykisk funktionsnedsättning
stöd som behöver ges löpande på grund av ett medicinskt tillstånd.

Ansökan om personlig assistans görs skriftligt och kräver medicinska intyg. Om behovet är mer än 20 timmar per vecka, görs ansökan om assistansersättning från Försäkringskassan. Om det är mindre än 20 timmar, görs ansökan hos kommunen.

När personlig assistans beviljas, beaktas även andra behov, som att delta i samhällslivet och fritidsaktiviteter, umgås med familj och vänner samt sköta hushållsarbete. I vissa fall kan dubbelassistans beviljas för vissa aktiviteter eller tillfällen.

Det finns ingen rättshjälp för den som vill överklaga Försäkringskassans eller kommunens beslut om personlig assistans. Det finns dock jurister på många av assistansbolagen som har kunskap och kan ge stöd. Man kan även få rådgivning och stöd från olika intresseorganisationer och föreningar som arbetar med rättigheter för personer med funktionsnedsättningar.

Det kan även vara en utmaning att hitta rätt assistenter. Många faktorer spelar in, som bland annat personlighet, intressen och tidigare erfarenheter.

Tips! Ta hjälp av ett assistansbolag som arbetar för att behålla och kompetensutveckla sina assistenter.

3. Ledsagarservice

Ledsagarservice hjälper personer med omfattande funktionsnedsättningar att delta i samhällslivet och motverka isolering. Det innebär att en följeslagare kan hjälpa personen att gå ut och träffa andra, delta i fritidsaktiviteter, besöka vänner eller gå på kulturevenemang. Servicen anpassas efter personens behov och är en form av personlig hjälp. För den som redan har personlig assistans ingår ledsagning i den insatsen.

4. Kontaktperson

En kontaktperson enligt LSS är en icke-professionell person som ger stöd. Kontaktpersonen behöver inte ha någon särskild yrkesutbildning.

En kontaktperson hjälper till att motverka isolering genom umgänge och stöd vid fritidsaktiviteter. Personen kan också ge råd och stöd i enklare situationer.

Kontaktperson kan kombineras med bostad med särskild service, och ger då den enskilde möjlighet att träffa fler personer än bara personalen i boendet.

För barn eller ungdomar kan det i vissa fall passa att insatsen ges av en hel familj, en så kallad kontaktfamilj.

5. Avlösarservice i hemmet

Föräldrar till barn och unga med funktionsnedsättning kan ansöka om avlösarservice för att få hjälp med avlastning. Detta gör det möjligt för föräldrarna att koppla av, delta i aktiviteter som barnet inte är med på, eller ta hand om syskon. Avlösning kan också vara viktig för föräldrar som vill delta i utbildningar eller få information utan att barnet följer med.

Avlösarservice kan även ges till anhöriga vars vuxna barn bor kvar hemma.

Insatsen kan erbjudas regelbundet eller vid akuta behov, och bör erbjudas under dagtid, kvällar, nätter och helger.

6. Korttidsvistelse

Syftet med korttidsvistelse utanför det egna hemmet är att unga personer som omfattas av LSS ska erbjudas miljöombyte och rekreation, men också att ge anhöriga avlösning i omvårdnadsarbetet. Insatsen kan därför delvis ses som ett alternativ till avlösarservice.

En viktig del i korttidsvistelsen är att ge individen möjlighet till personlig utveckling. Korttidsvistelse kan ordnas i korttidshem, i en stödfamilj eller på något annat sätt, till exempel som lägervistelse.

Korttidsvistelse bör kunna erbjudas både som en regelbunden insats och som en lösning vid akuta behov.
Korttidsvistelser på Ågrenska

7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år

Kommunerna måste enligt skollagen erbjuda fritidshem till alla barn till och med vårterminen det år då de fyller 13 år. Barn och unga med funktionsnedsättning kan behöva fortsatt tillsyn efter skolan när de har fyllt 12 år.

Korttidstillsyn för ungdomar över 12 år är till för de som behöver hjälp före eller efter skoldagen eller under lov och som går i grundskolan eller gymnasieskolan. Syftet är att ge eleven en trygg och meningsfull fritid.

8. Boende i familjehem eller särskild boendeform för barn och ungdomar

Barn och unga som trots olika stödinsatser inte kan bo kvar i föräldrahemmet kan få bo i ett familjehem eller en bostad med särskild service. Syftet med insatsen är att ge möjlighet till en kompletterande varaktig uppväxtmiljö.

9. Bostad med särskild service för vuxna eller annan anpassad bostad

Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad inkluderar tre former av bostäder: servicebostad, gruppbostad och annan särskilt anpassad bostad.
Boendeformer för vuxna som omfattas av LSS, kunskapsguiden.se (extern webbplats, öppnar i ny flik)

10. Daglig verksamhet

Personer som inte arbetar eller utbildar sig och har intellektuell funktionsnedsättning, autism eller en förvärvad hjärnskada kan få daglig verksamhet. Denna insats gäller för personer i LSS-grupp ett och två (läs mer om indelningen under rubriken lagar).

Den dagliga verksamheten kan utformas på olika sätt. Verksamheten ska erbjuda den enskilde stimulans, utveckling, meningsfullhet och gemenskap efter personens önskemål. Ett övergripande mål med insatsen är att utveckla den enskildes möjligheter till arbete på kortare eller längre sikt. I insatsen ingår omvårdnad.

Verksamheten kan innefatta både habiliterande aktiviteter och arbetsuppgifter, men är inte en anställning och syftar inte till att producera varor eller tjänster. Den kan erbjudas i grupp eller individuellt, till exempel på företag.

För de som inte har rätt till daglig verksamhet genom LSS men som ändå har svårt att hitta arbete på den vanliga arbetsmarknaden kan det finnas andra sysselsättningsalternativ med stöd av socialtjänstlagen (SoL) eller från Arbetsförmedlingen.
Daglig verksamhet på Ågrenska

Övergången kräver förberedelser

Övergången till vuxenlivet kan för många familjer med barn med funktionsnedsättningar innebära utmaningar och kräva särskilda förberedelser. Det finns många olika aspekter som förändras när barnen fyller 18 år. Till exempel förlorar föräldrar insyn över sitt barns vårdärenden om de inte har ordnat anhörigbehörighet, fullmakt eller god man.

Under rubriken LSS-insatser finns mer information om daglig verksamhet, och under rubriken ekonomiskt stöd finns mer information om aktivitetsersättning. Nedan, ett par andra saker som kan vara bra att tänka på.1177, Vad händer när mitt barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning fyller 18 år? (extern webbplats, öppnar i ny flik)

Personligt ombud (regionala skillnader)

Ett personligt ombud är till för personer över 18 år med långvarig psykisk funktionsnedsättning. Syftet är att hjälpa till att få det stöd och insatser som personen behöver.
Bräcke Personligt ombud Göteborg (extern webbplats, öppnar i ny flik)

Anpassat arbete

Om en person har anställning är det arbetsgivaren som ansvarar för att anpassa arbetsmiljön och arbetsuppgifterna efter den anställdes behov och vid sjukdom. Försäkringskassan kan ge bidrag till arbetshjälpmedel. Arbetsförmedlingen kan ge lönebidrag till arbetsgivare som anställer personer med funktionsnedsättning. Arbetsförmedlingen erbjuder också stöd som arbetsträning, utbildningar och praktik för dem som är utanför arbetsmarknaden.
Hjälp för arbetssökande med funktionsnedsättning eller ohälsa, Arbetsförmedlingen (extern webbplats, öppnar i ny flik)

Eftergymnasiala studier

Om det är aktuellt med eftergymnasiala studier kan det vara bra att i god tid ta kontakt med en studie- och yrkesvägledare inför framtida studier. Många folkhögskolor har särskilda program som är anpassade för personer med funktionsnedsättningar.

På universitet och högskolor finns olika typer av stöd tillgängliga för studenter, som anpassad litteratur eller extra handledning. Alla universitet och högskolor har särskilda samordnare att kontakta vid frågor.
Stöd och anpassningar under studierna på Universitets- och högskolerådet, studera.nu (extern webbplats, öppnar i ny flik)

God man

Många vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning har behov av en god man eller förvaltare. Att vara god man är ett uppdrag som går ut på att ansvara för en persons juridiska och ekonomiska rättigheter. Det sker med huvudmannens samtycke. Det kan handla om att hantera pengar, betala räkningar, eller fatta viktiga beslut.

Kontakta kommunens biståndshandläggare eller överförmyndigverksamheten för information och ansökan.

Sidan uppdaterad: 2025-09-09

Skriv ut

Samhällets stöd vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Hälso- och sjukvård

Munhälsa

Ekonomiskt stöd

Praktiskt stöd

Stöd i skolan

Anhörigstöd

Lokalt anhörigstöd

Lagar

LSS-insatser

Privata och ideella aktörer

Att bli vuxen

Intresseorganisationer och föreningar

Länktips

Dela sidan