Grunder för motivation och samspel

För att lyckas med en aktivitet, som till exempel en tur till badhuset, är förutsägbarhet grunden. Det ska vara tydligt vad som ska hända, var, när, hur länge, varför, hur, med vem, vad som händer sedan och så vidare. Förutsättningarna behöver presenteras på ett sätt som barnet kan ta till sig och förstå.

Det gäller dessutom att väcka ett intresse och motivera barnet. Ibland kan en aktivitet behöva förberedas under en längre tid. Andreas Svensson berättar att han brukar ”så ett frö”, genom att prata uppmuntrande om den stundande aktiviteten, lite varje dag.

– Om jag börjar prata om badhuset flera veckor innan kommer det, i bästa fall, till slut kännas som att idén kommer från barnet själv, säger Andreas Svensson.

Låt barnet vara delaktigt och få veta syftet med aktiviteten. Ett sätt att motivera barnet kan vara att säga att vi tar den här promenaden tillsammans och när vi kommer fram grillar vi korv. Ett äkta intresse från deltagande vuxna är särskilt viktigt för barn som har svårt med sociala koder.

– Att som vuxen stå bredvid med kaffekoppen kommer inte att fungera. Ett genuint engagemang från vuxna är ofta en framgångsfaktor, säger Andreas Svensson.

Genom att visa bilder eller filmer på platsen och aktiviteten är det mindre sannolikt att det blir oväntade överraskningar och låsningar, men det blir inte alltid som man har tänkt sig.

– Ha alltid en plan B för när det inte blir som du tänkt. Detta är barn som har svårt för flexibilitet, då gäller det att själv vara flexibel. Dessutom är det så otroligt viktigt att kommunikationen med barnen är okonstlad. Var dig själv och undvik ironi och sarkasm, tipsar Andreas Svensson.

Tre metoder för lågaffektivt bemötande

Andreas Svensson ger sina bästa tips för en lugnare vardag med mindre bråk i en npf-familj

– Detta är tre metoder som är tänkta att ge möjligheter till samarbete och som kan hjälpa oss vuxna att behålla lugnet:

Avledning

Prata inte om det som inte fungerar och undvik därigenom att gå in i konflikter. Om en konflikt ändå uppstår är det bra att ha några strategier för avledning redo. En typ av avledning är överrumplingstaktiker – gör det oväntade – bråka inte utan ge beröm i stället.

Kravanpassning

Titta på hur en dag ser ut. Går det att använda hjälpmedel för att den ska vara mer hanterbar? När ett barn har svårt att själv skapa struktur behövs tydlighet.

Affektreglering

Försök att som vuxen behålla lugnet.

– När det är som tuffast, tänk på att dina känslor speglas. Sänk rösten, var lite tyst och tjata inte för mycket. Bekräfta i stället barnets känslor, säger Andreas Svensson.

Att undvika låsningar

Ytterligare ett tips som Andreas Svensson gärna delar med sig av är att hjälpa barnet att skapa ”nödutgångar”.

– Det är bland det första jag gör med barn som jag möter. Jag frågar om barnet gillar att gå i väg när det blir för mycket, och så kommer vi tillsammans fram till ett par platser där det kan vara bra att gömma sig en stund. Det kan vara väldigt skönt för barnet att veta att det finns ett eller flera trygga ställen, och för oss vuxna är det skönt att inte behöva leta efter barnet så länge, säger han.

Nödutgången kan också vara mer symbolisk.

– Om barnet hatar att gå till tandläkaren: erbjud en nödutgång. Berätta att om det blir alldeles för jobbigt, säg till, så går vi därifrån och sätter oss i bilen och lyssnar på din favoritmusik. Signalen blir att det värsta som kan hända är att vi sitter i bilen och gör något trevligt. Det kan göra det lättare att närma sig en svår situation.

Korgmodellen

Barnpsykologen Ross W Greene har beskrivit en modell för att hantera jobbiga situationer. Korgmodellen erbjuder tre olika sätt att handskas med konflikter. Det gäller att välja en korg och hålla sig till den. Om barnet till exempel kommer hem från skolan, och börjar eftermiddagen med att kasta saker i hela lägenheten kan man välja tre alternativ:

A: Nej-korgen. Du markerar med en gång: barnet ska plocka upp allt som kastades på golvet. Du vet att det kan göra situationen värre, men vill markera att det är viktigt. Ändra dig inte, utan ta konflikten.

B: Lösa, förklara och lära sig-korgen. Förklara varför det blir jobbigt med saker i hela huset. Argumentera, diskutera och lös problemet tillsammans. Denna metod kräver tid och ork – tillfället är inte alltid det rätta.

C: Låt det vara-korgen. Släpp situationen, ta inte konflikten, låt det vara till en annan gång.

– Ibland orkar man ta korg B, ibland är A det enda rimliga och ibland kräver situationen att man väljer korg C. Inget är sämre än något annat. Vi föräldrar går ändå runt med så mycket dåligt samvete – det kan vara skönt att veta att även de bästa psykologerna råder oss att bara släppa konflikterna ibland, säger Andreas Svensson.

Följ Andreas Svenssons arbete som npf-konsulent på Facebook och Instagram. Sök på npfkonsulent.