Neuropsykiatriska diagnoser

 

Artikeln baseras på Andreas Svenssons föreläsning i samband med familjevistelsen om ultrasällsynta syndrom 2025 och är skriven av redaktör Sara Lesslie.

Andreas Svensson, npf-konsulent

– Alla människor, och i synnerhet barn med neuropsykiatriska diagnoser, mår bra av att vardagen är meningsfull, begriplig och hanterbar. Det säger Andreas Svensson, som är specialpedagog och arbetar som npf-konsulent på Ågrenska.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf) innefattar huvudsakligen adhd, OCD (tvångstankar och tvångshandlingar), autism och Tourettes syndrom (tics).

– Det här är diagnoser som går in i varandra och som kan vara svåra att skilja åt. De bygger på mänskliga funktioner och därför kan alla känna igen sig i dem, säger Andreas Svensson. 

KASAM

För att vi människor ska fungera och vara motiverade i olika situationer i vardagen krävs att vi bryr oss om det som vi håller på med – vi behöver vara intresserade. KASAM står för känsla av sammanhang och är ett begrepp som går att applicera på såväl vardagslivet som skolan och arbetsplatsen.

– För att ni till exempel ska orka lyssna på min föreläsning behöver informationen höra till ert intresseområde, det vill säga vara meningsfull. Kunskapen måste vara begriplig, och ni behöver ha energi nog att orka lyssna för att hela föreläsningen ska vara hanterbar, säger Andreas Svensson.

Att vardagen och skolan är meningsfull, begriplig och hanterbar är särskilt viktigt för barn med npf.

Adhd

Adhd delas in i tre olika grupper. Variant 1 innebär huvudsakligen utmaningar med uppmärksamhet och koncentration. Ett annat namn för variant 1 är add, som också är ett vanligt förekommande diagnosnamn. Variant två innebär huvudsakligen utmaningar med impulskontroll och utåtriktad hyperaktivitet. Variant 3, den kombinerade varianten, vilken också är den vanligaste, innebär en kombination av de första två.

Adhd påverkar:

  • uppmärksamheten
  • koncentrationen
  • filtreringen av intryck
  • energifördelningen
  • känsloregleringen

Adhd utgörs också till stor del av svårigheter med kognitiva färdigheter och i synnerhet de exekutiva funktionerna. Dessa kan beskrivas som automatiska funktioner i vardagen och är färdigheter som:

  • planering, strukturering och prioritering
  • impulskontroll och känsloreglering
  • tidsuppfattning, uppmärksamhet och koncentration.

– En person med adhd kan topprestera inom alla dessa områden – men det tar jättemycket energi och det är svårt att klara av flera olika moment samtidigt, säger Andreas Svensson.

Många med adhd är hyperaktiva. Det innebär ofta att personen har svårt att vara still och ofta vill lämna sin plats i klassrummet eller på mötet. Personen kan vara rastlös och intensiv – känslan och upplevelsen är att personen alltid går på högvarv. Andreas Svensson berättar att hyperaktivitet också kan vara riktad inåt. Då är det svårare för omgivningen att uppfatta, men personen påverkas mycket.

– Att en person till exempel har svårt för att vänta in andra märks inte alltid utåt, men det känns inombords. Många av svårigheterna med adhd kan klinga av. Impulskontroll till exempel brukar fungera bättre med åldern, men det är viktigt med strategier. En person med adhd kommer alltid ha svårt med uppmärksamhet och koncentration i nya situationer, säger Andreas Svenson. 

Tips!

Hjärnpodden med barnläkare Kristina Bähr Hjärnpodden (extern webbplats, öppnar i ny flik)

Autism

Autism, även kallat autismspektrumtillstånd (AST), är ett samlingsnamn för funktionsnedsättningar som påverkar personens sätt att tänka, vara och kommunicera med andra människor. I spektrumet finns diagnoser som autism, högfungerande och Aspergers syndrom.

Man brukar skilja mellan tre olika områden som personer inom autismspektrumet kan ha svårigheter med:

Central koherens handlar om att automatiskt se helheter och sammanhang snarare än att se i delar. Många med autism börjar med detaljerna och kan ofta misslyckas med att få ihop helheten. Då kan det vara svårt att uppfatta hur olika sammanhang fungerar. Detta har stor betydelse även för hur man tolkar sociala koder.

Bristande mentalisering eller Theory of Mind handlar om att många med autism inte automatiskt funderar på hur andra tänker. Man har svårt att sätta sig in i andras känslor för stunden och föreställa sig hur något kommer att bli i framtiden.

Perception handlar om hur vi tolkar olika sinnesintryck. Många med autism kan reagera på ljus, ljud, doft, känsel och smak, till exempel hur något känns när det är varmt eller kallt. Det märks särskilt väl vid selektivt ätande.

– En person med autism har förstärkta sinnen. När jag träffar en person för första gången brukar jag alltid börja med sinnesintrycken. Jag vill få reda på vilka saker som kan vara besvärande för personen, säger Andreas Svensson.

Följ Andreas Svenssons arbete som npf-konsulent på Facebook och Instagram. Sök på npfkonsulent.


Sidan uppdaterad: 2025-10-11