Kvinnorna söker stöd men betalar ett högt pris

Familjestödsenheten består av socionomerna Karin Lilja och Stina Wennergren Comé.

Till Ågrenskas familjestödsenhet söker sig föräldrar i Göteborgs stad som kämpar för att få vardagen att fungera när ett barn i familjen har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (npf). Bakom nästan varje kontakt finns en mamma som bär huvudansvaret, ofta med konsekvenser för både hälsa, arbetsliv och ekonomi.

Socionomerna Karin Lilja och Stina Wennergren Comé arbetar med råd och stöd till familjer där barn, unga vuxna eller föräldrar själva lever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som till exempel autism eller adhd, med eller utan diagnos.
– Det krävs ingen remiss eller beviljad insats för att få stöd hos oss. Att någon i familjen har npf är vägen in, säger Karin.

Stödet är individuellt och utformas efter familjens behov. Ibland räcker det med ett par samtal. I ett fåtal fall kan kontakten pågå under flera år, men då med betydligt glesare mellanrum.
– Vissa familjer har vi följt under lång tid. Det kanske började när barnen var små och föräldrarna hade svårt att få till bra rutiner kring läggning, utbrott och måltider. När barnet kommer upp i tonåren återkommer föräldrarna och kämpar med helt andra frågor. För dessa fyller vi ibland en funktion av att peppa och vägleda, ibland av att lyfta de små nyanserna av förändring som faktiskt har skett, säger Karin.

Familjestödsenheten erbjuder stöd till föräldrar, anhöriga, unga vuxna och professionella. Fokus ligger på hur barnets funktionsnedsättning påverkar hela familjen och de som möter individen i hemmet, i skolan och på arbetsplatsen.

Många söker stöd i väntan på en utredning. Väntetiden kan vara lång, men vardagen står inte still.
– Frustrationen är ofta stor hos de familjer som väntar. Familjernas stödbehov kvarstår. Även om det kan vara en tröst att veta att en utredning är på gång kan flera månader, och ibland år, vara en lång tid att vänta. Vårt mål är att arbeta förebyggande och ge stöd i ett tidigt skede. Vi svarar snabbt och kan ofta erbjuda ett första samtal inom en till två veckor, säger Stina.

I samtalen ”stöter och blöter” man det svåra. Det kan handla om strategier för att bemöta utmanande beteenden och skolfrånvaro, om att navigera mellan olika myndigheter, om syskonsituationen eller om att våga ta kontakt med socialtjänsten trots rädsla och fördomar. Karin och Stina håller också i heldagskurser med baskunskap och erfarenhetsutbyte, träffar om problematisk skolfrånvaro samt samtalsgrupper för föräldrar till unga vuxna.
– Det händer något när föräldrarna vågar dela med sig. Bara att få höra att någon annan har det lika jobbigt hemma kan få axlarna att sjunka, säger Karin.

Stödet bärs av kvinnor

Vilka är det som sitter i samtalsrummen på Ågrenskas familjestödsenhet?
– En överhängande majoritet av dem som söker stöd hos oss är mammor. Ibland försöker vi samla till pappaträffar, eftersom nästan alla våra träffar i praktiken blir mammaträffar, säger Stina.

Det är oftast kvinnan i familjen som tar första kontakten, söker information, bokar möten och fortsätter vara spindeln i nätet i familjen. Hon blir familjens projektledare och kunskapsbärare.
– Kvinnorna är de som letar upp kontakter och driver frågan om att söka stöd för sitt barn. Det innebär också att de bär informationsbördan. De ska översätta, förmedla och hålla ihop. Det är en tuff och inte särskilt tacksam roll, säger Karin.

I många familjer är ansvarsfördelningen en strategi för att överleva. En förälder arbetar mer, den andra tar huvudansvaret hemma. Det är inte ovanligt att föräldrar är eller i perioder har varit sjukskrivna.
– Många säger: ”Jag kan inte bli sjukskriven från min familj”. Egentligen är det på arbetet de hämtar kraft och får vara någon annan en stund. Men vardagen är så krävande att det till slut inte finns några reserver kvar, säger Karin.

Återhämtningen sker på bekostnad av lönearbetet. Vård av barn (vab), deltidsarbete och avbrutna karriärvägar leder till lägre inkomster, större ekonomiskt beroende och en mer utsatt framtida situation för mammorna.

Kvinnor står fortfarande för den största delen av det obetalda arbetet och i familjer med barn som har npf blir obalansen ofta ännu tydligare.
– Kvinnor betalar ett mycket högt ekonomiskt pris för familjebildandet och livet med barn. Vi behöver fortsätta arbeta för en mer jämställd familjepolitik som kompenserar för de kostnader det innebär. Annars är det kvinnorna som fortsätter bära den största konsekvensen av att familjelivet inte alltid blir som man tänkt, säger Stina.

Sara Lesslie, redaktör Ågrenska

Kommande träffar

  • Föräldraträff

    Föräldraträff – Grundkunskap NPF och erfarenhetsutbyte (Åk.F-3)

    Träff för föräldrar boende i Göteborg med barn som går på lågstadiet (Åk F-3). Familjestödsenheten drivs av Ågrenska med stöd från Göteborgs stad.

    24 mars 09.30-15.30
    Göteborg
    Ågrenska, Lillövägen 20, Lilla Amundön, 436 58 Hovås. Lokal: Gråbo dagrum

    Anmäl dig

    Sista anmälningsdag 10 mars
  • Föräldraträff

    Föräldraträff – föräldrar till unga vuxna med NPF (18-30år)

    Träff för föräldrar boende i Göteborg med unga vuxna 18-30 år med utmaningar inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Familjestödsenheten drivs av Ågrenska med stöd från Göteborgs stad

    26 mars 09.30-15.30
    Göteborg
    Ågrenska, Lillövägen 20, Lilla Amundön, 436 58 Hovås. Lokal: Gråbo dagrum

    Anmäl dig

    Sista anmälningsdag 10 mars
  • Föräldraträff
    Platser kvar

    Föräldraträff – NPF och problematisk skolfrånvaro (Åk.4-9)

    Träff för föräldrar boende i Göteborg med barn som inte går i skolan. Familjestödsenheten drivs av Ågrenska med stöd från Göteborgs stad

    16 april 09.30-15.30
    Göteborg
    Ågrenska, Lillövägen 20, Lilla Amundön, 436 58 Hovås. Lokal: Gråbo dagrum

    Anmäl dig

    Sista anmälningsdag 2 april

Familjestödsenheten

Ågrenskas Familjestödsenhet i Göteborg erbjuder samtalsstöd, föräldrakurser och träffar för familjer och unga vuxna som möter utmaningar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.


Sidan uppdaterad: 2026-03-15