Kliniska aspekter och svensk forskning om Duchennes muskeldystrofi

Duchennes muskeldystrofi (DMD) orsakas av brist på proteinet dystrofin. Proteinet är kroppens största och är tio gånger större än alla andra proteiner i kroppen. Dystrofin finns i skelettmuskler (kroppens viljestyrda muskulatur) och i hjärtmuskeln. I mindre mängd finns det även i glatt muskulatur (mag-tarmkanalen, luftvägarna och i hjärnans blodkärl), vilket är orsaken till att symtom uppstår även i andra organ än musklerna.

Genetik och förekomst

Dystrofingenen, DMD, är den största kända genen i vår arvsmassa. Den är en mall för (kodar för) tillverkningen av dystrofin. Genen finns på X-kromosomen vilket medför att de som får svårast symtom är pojkar. Vid DMD finns det en sjukdomsorsakande variant (mutation) i DMD-genen, oftast en deletion (förlust av genetiskt material) eller duplikation. Beckers muskeldystrofi beror också på en sjukdomsorsakande variant i DMD, men ger lindrigare symtom.

Duchennes muskeldystrofi förekommer hos 7 per 100 000 manliga invånare och varje år får cirka 10 pojkar i Sverige diagnosen.

Svenska forskningsprojekt

Sedan 2019 finns ett nationellt forskningsprojekt för att studera DMD i den svenska populationen. Arbetet bedrivs av Kalliopi Sofou tillsammans med kollegor. Forskningsprojektet har bland annat tittat på medellivslängden bland 373 pojkar och män med Duchennes muskeldystrofi födda mellan 1970 och 2019. Den beräknas till cirka 30 år.  

– Först 2012 började man tala om att DMD inte bara är en barnsjukdom. Vi ser alltså att livslängden har ökat kraftigt, säger Kalliopi Sofou.

Projektet har också analyserat de vanligaste dödsorsakerna vid DMD. Resultatet visar att 40 procent dör av hjärtpåverkan och 40 procent av andningssvikt. I 20 procent av fallen är dödsorsaken någonting annat. När man studerade de dödsfall som berodde på andningssvikt kunde man se att 70 procent hade haft minst en lunginflammation före 18 års ålder. Studien visade också ett samband mellan åldern när personen fick sin första lunginflammation och när ventilationsstöd sattes in. Resultaten tyder på att tidigt ventilationsstöd kan bidra till att förebygga lunginflammation och tidiga tecken på andningssvikt. Studien visar också att vaskulära komplikationer som till exempel stroke var vanligast före 25 års ålder.

Studien visar att en tredjedel av pojkarna fick sin första fraktur när de fortfarande kunde gå, men sammantaget är frakturer vanligast efter att pojkarna förlorat gångförmågan. Frakturerna uppkommer oftast i lårben eller överarmsben, eller i form av kotkompressioner.

– Det är viktigt att följa bentätheten och ta tillskott av D-vitamin och kalcium.

Livskvalitet hos personer med Duchennes muskeldystrofi i Sverige

QoL och HRQoL är viktiga mått inom medicinsk forskning. Begreppet livskvalitet (QoL) innefattar hälsa, men också en övergripande upplevelse av tillfredsställelse med livet. Begreppet hälsorelaterad livskvalitet (health-related quality of life, HRQoL) är ett mått på livskvalitet i förhållande till hälsan.

I en studie har Kalliopi Sofou tillsammans med kollegor tittat på den hälsorelaterade livskvaliteten hos vuxna män med DMD i Sverige. Syftet var att undersöka hur deltagarna, totalt 63 individer, upplevde självrapporterad funktionsstatus, trötthet (fatigue), sömn, depression och smärta. Dessutom frågade man personerna om deras boendesituation, kortisonbehandling, motoriska funktion och hjärt- och lungfunktion.

Resultatet från studien visade att cirka 60 procent av männen bodde med sina föräldrar. Ungefär en av tio hade ett arbete. De allra flesta hade förlorat gångförmågan, vanligen vid cirka 14 års ålder.

– De flesta ligger lågt på skalan när det gäller självständighet, säger Kalliopi Sofou.

Man tittade också på samsjuklighet och kunde dra slutsatsen att 70 procent av männen hade genomgått minst en lunginflammation och en av fyra hade behövt intensivvård.

• 53 procent hade kardiomyopati (påverkan på hjärtmuskeln)
• 30 procent hade någon form av mag-tarmdysfunktion
• 90 procent tog minst fem olika läkemedel.

– Samtliga medicinerade med kortison och någon typ av hjärtmedicin. Många behövde också någon medicin för magen. En stor andel använde också läkemedel mot depression och sömnsvårigheter, säger Kalliopi Sofou.

Totalt sett skattar vuxna män med DMD sin hälsa till 70 på en 100-gradig skala.

– Det är en ganska hög siffra. De områden som skattades lägst var fysisk funktionsnivå och sociala relationer, men vi hittade inget samband mellan funktionsnivå och upplevd livskvalitet, säger Kalliopi Sofou.

Exekutiva funktioner och DMD

I Sverige har psykologen Jonas Gillenstrand med kollegor studerat exekutiva funktioner hos barn med DMD. Exekutiva funktioner är hjärnans styr- och kontrollfunktioner som hjälper oss att planera, organisera, reglera beteenden och anpassa oss till olika situationer. Exekutiva funktioner är viktiga i vardagen, exempelvis för att komma i gång med uppgifter, lösa problem, hålla tider och samarbeta med andra. De utvecklas gradvis under uppväxten och kan vara påverkade vid olika sjukdomar.

• Jonas Gillenstrands studie omfattade cirka 70 pojkar med DMD (5–14 år) och undersökte sambandet mellan motorik, kognition, beteende och socioekonomiska faktorer.
• Resultaten tyder på ett samband mellan motorisk påverkan och kognition
• Familjens socioekonomiska situation har tydlig koppling till pojkarnas inlärning, kognitiva utveckling och sårbarhet.
• Beteendeavvikelser ökar särskilt i åldern 8–11 år (i samband med försämrad motorik), men minskar senare medan kognitiva förmågor förbättras.
• Studien betonade vikten av rätt stöd, uppföljning och ett stödjande bemötande för att stärka utvecklingen hos barn med DMD.

Sammanfattning

Den förväntade livslängden vid DMD fortsätter att öka både i Sverige och internationellt. Det kommer nya läkemedel och riktlinjerna för sjukvården implementeras och anpassas. Ungdomar och män med DMD uppger en ganska god livskvalitet, och livskvaliteten är oberoende av deras funktionsnivå. Kalliopi Sofou sammanfattar vad som är viktigt att ha med sig framåt för att tidigt upptäcka allvarliga och livshotande komplikationer:

• Regelbunden uppföljning av hjärtfunktion och benhälsa och extra tillskott av D-vitamin och kalcium.
• Vid frakturer är det viktigt att kontakta behandlande läkare eftersom det finns risk för fettembolier och lungembolier (proppar som kan hindra blodets cirkulation).
• Vid hög risk för stress som vid sjukdom eller frakturer behövs en akutplan som oftast innefattar extra tillskott av kortison eftersom kroppen förbrukar kortisonet snabbare.

– Det är särskilt viktigt vid behandling med vamorolon, då det behövs extra kortison direkt vid en infektion. Ofta tar man prednisolon eller hydrokortison. Kontakta barnneurologen på hemorten om ni inte har en etablerad akutplan, säger Kalliopi Sofou.